tisdag 27 oktober 2009

En födelsedag och en extra timme av oljud

Först och främst: Vår lille skrutt har fyllt ett år!! *fanfar*
Födelsedagen gick ganska obemärkt förbi eftersom matte har en hemtenta, och därmed inte har tid att vara extra rolig för Otto. Vi får göra det en annan dag istället. Dock fick han älgben att gnaga på så han klagade inte direkt.

Sedan har jag upptäckt att Otto inte riktigt hängt med nu när vi ställde om klockan i helgen. Han börjar nämligen tjuta efter husse en hel timme innan husse kommer hem från jobbet. Vilket ju är den tiden husse kom hem när vi hade sommartid, men såhär på normaltiden så har ju saker och ting förskjutits en timma. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det lilla uppskruvade odjuret, har försökt med det mesta. Om man sysselsätter honom en stund (ex tränar lite tricks) så funkar det för stunden men så fort man är klar så är han tillbaka där vi var innan. Inga leksaker är intressanta, inget tugg är roligt. Han bara springer fram och tillbaka och piper och skäller och verkar allmänt stressad och orolig. Och så fort husse kommit hem och Otto fått hälsa så går han och lägger sig och somnar direkt. Snälla kom med tips med vad jag ska hitta på för jag blir knäpp!

måndag 12 oktober 2009

Golfhunden Otto

Jag och N var bjudna på bröllop i helgen och det var ett fantastiskt bröllop. Men vad gör man med sin lilla fluffiga vän när man vet att man ska vara borta hela dagen? Jo, man får såklart försöka övertala någon vänlig själ att vara hundvakt. I vårt fall bad jag mina föräldrar, då bröllopet vi var på var en tillställning inom N's släkt.
Mina kära föräldrar sa okej och kom vänligt nog och hämtade Otto redan klockan 11 i lördags. Med tanke på att bröllopet började kl 15 och det var en bit att åka så var vi ytterst tacksamma över detta. Exakt vad dom gjort tillsammans under lördagen och söndagen tills Otto lämnades över till vid ca kl 18 på söndagen vet jag inte, men lite granna har jag fått höra. Bland annat att Otto gått med på två golfrundor och inte tyckte att min pappas golfbag var speciellt rolig att ha vara i närheten av då den skramlade. Han är alltså på god väg mot att bli golfhund! Sedan fick jag höra att Otto tydligen charmat min morbror så till den grad att min morbror matat Otto med korv(!). Otto tenderar ju till att komma ihåg vem som ger honom godsaker ganska länge, han nosar fortfarande på handväskor sedan min kära farmor gav Otto godis ur sin handväska när han bara hade bott hos oss ett par veckor.
Mamma berättade också att Otto fått torrfodret med mjölk och med skinka. Snacka om lyxweekend för lilla hunden! Han kommer tro att han bytt ner sig nu när han är tillbaka hos oss ju...

Hur som helst så var bröllopet underbart trevligt, ett stort tack till G & M för att vi fick komma! Och ett stort tack till mina kära föräldrar B & L-O för att de gjorde det möjligt genom att passa vårt lilla odjur!

söndag 4 oktober 2009

En händelserik dag

Idag har jag i egen åsikt inte gjort så mycket. Jag var på lunch hos min "svåger" och hans flickvän, promenerade lite och åkte hem. Otto var med hela tiden, och ser man det ur hans perspektiv så är dagen helt plötsligt väldigt händelserik, det hände massvis med saker som inte sker på vanliga dagar.

Dagen började med att matte och Otto tog en kort kiss-promenad och sedan blev Otto instängd i köket medan matte duschade och gjorde sig klar. Så långt är dagen precis som vanligt. Men sen började det hända konstiga grejer.
Vi gick ut igen och klev på den här stora konstiga orangea saken som tydligen kallas buss, och som även svänger, lutar, skakar och låter konstigt. Och när man kliver av den är man på ett helt annat ställe än när man klev på den. Sedan gick vi genom lite betongdjungel, där Otto visade vad han tyckte genom att skita mitt på ett litet torg, och sedan vidare förbi en massa läskiga bilar och igenom en konstig tunnel. Efter det blev allt lite normalt igen, Otto nosade och kissade på varenda träd och stolpe och spanande efter alla andra hundar vi såg.
Vi gick till en gräsplätt och lekte med lite löv i vinden, vilket var hur roligt som helst och Otto ville inte riktigt gå därifrån, men när matte ropar så vet man ju aldrig vad för kul det kan komma. Sen gick vi in i ett konstigt hus och uppför en massa trappor och ringde på en dörr och där dök M & M upp och det är ju hur roliga människor som helst! Och efter att Otto nosat igenom hela lägenheten så ringde det på dörren igen och A & S kom och dom är ju också jätteroliga! Otto var så upphetsad och glad att han inte kunde varva ner så matte fick hjälpa till, och efter det så var allt frid och fröjd. Alla människorna åt och Otto tuggade på ett tuggben.
Sedan bar det av nedför alla trapporna igenom och ut genom den läskiga genomskinliga dörren och vidare för en promenad på ställen som vi aldrig varit på förut. Det fanns massa spännande hundar att spana på med matte lät inte Otto hälsa på en enda. Vi lekte med kvistar och Otto busade till sig ordentligt och fick tömma lite energi. Sedan gick vi förbi en massa träd och genom betongdjungeln igen osså bar matte ombord Otto på en sån där konstig orange grej igen och när vi klev av den så var vi hemma. Skumt! Och när vi ringde på hemma hos oss så öppnade husse! Husse som varit borta i ett par dagar, så Otto blev verkligen jätteglad att se honom.

Kan tillägga att lille Otto sovit i stort sett non-stop sen vi kom hem. Det är jobbigt att vara en liten hund som får vara med om en massa konstiga saker, alla på samma dag...

lördag 3 oktober 2009

Flexikoppel, borstar och regn

Som jag tidigare berättat så har vi köpt ett Flexi-koppel, ett extra långt ett. Detta eftersom Otto hade knäck i öronen i ett par veckor och inte gick att ha lös. Det verkar arta sig så pass bra att han börjat lyssna igen och dessutom är väldigt glad i att komma när man ropar även om man inte mutar med godis (jag brukar alternera mellan godis och kel som belöning). Hur som helst så har i alla fall jag börjat använda Flexit ganska mycket, och det är precis som min pappa kallade det ett latmans koppel. Dock ett mycket praktiskt sådant om man har en hund som fungerar bra i ett vanligt koppel. Otto har alltid fungerat mycket bra i vanligt koppel, både när vi kört med sele och halsband. Dock är Flexi en sanslöst dålig idé om man har en hund som drar nåt så förbannat, eftersom hunden alltid kommer att vara så långt bort från dig som är praktiskt möjligt. Men det vet inte många hundägare, men det ska jag inte gå in på nu för då blir jag bara otrevlig.

Ämnesbyte!
Otto som den spets han är har ju VÄLDIGT mycket päls och att när man väl ska borsta honom ta sig igenom denna pälsen är inte det enklaste. Vi har hittills haft tre verktyg som det funkat hyfsat bra med, nämligen en vanlig borste med metallpiggar (ser ut som en vanlig hårborste ungefär), en gles kam och en Furminator. Men eftersom borsten gått sönder (kudden som piggarna sitter i har lossnat från resten) så traskade vi in i en zooaffär häromdagen i jakt på en ny. Då vi antagligen såg lite vilsna ut vid hyllan så kom det fram en kvinna som arbetar i butiken och undrade om vi behövde hjälp, och det gör vi ju alltid i såna situationer eftersom det finns miljoner prylar att välja på till hundar. Hon rekommenderade en helt annan sorts kam till oss som skulle dra ur massvis av lös underull från Otto och att han inte skulle gilla det men att det skulle funka, så vi slängde med en sån också.
Väl hemma så var det dags för lillskrutten att borstas igenom och vi testade det nya verktyget och helskotta va ull vi fick loss! Fast precis som kvinnan i butiken sa så tyckte han inte om det, det var skrik, pip och gnällkalas hela tiden vi höll på. Men vad ska man säga, vill man vara fin får man lida pin...

Ämnesbyte!
Vi har ju länge konstaterat att Otto är en fjolla och en fegis, vilket iofs inte gör mig så väldigt mycket, men idag tog nästan priset. Det spöregnade på diagonalen ute, och var kallt som atta för hösten kom ju den här veckan. Men hunden måste ju ut och få pissa och skita ändå, så jag satte på honom regntäcket, sele och koppel, klädde mig själv ordentligt och så gick vi ut. Efter knappt tio meter kan jag bara konstatera att min lill-fis är en lite lady, för regn är ju tydligen väldigt äckligt och går man bakom matte och runt alla vattenpölar så kanske man inte blir lika blöt. Han ville hur som helst verkligen inte vara ute och gå i det vädret, så jag fick i stort sett släpa med mig hunden på en kortis så att han i alla fall fick chansen att göra sina behov.
Undra hur resten av hösten kommer bli...?